Tillsammans blir allt bättre!

Tänk vilken kraft det finns när alla samarbetar med alla!

Vår NF-dag är en sådan dag. En dag när alla pedagoger i förskolan, fritidshemmet och grundskolan inspirerade, stöttade och tänkte tillsammans.

Dylika dagar är de bästa! Bästa eftersom all, eller iallafall en hel del (för det finns så oändligt mycket mer!) fantastisk kompetens får lite rampljus och alla kollegor får möjlighet att lära av varandra.

Inbjudan, program och innehåll

Hela huset dallrade av liv, denna dag av vuxna personer, och överallt hördes även ordet Apple teacher. För det var just denna dag som var lite extra avstamp för målet att alla pedagoger framöver ska vara Apple teacher! 

Att producera mera och konsumera mindre var honnörsord märktes överallt och att kreativitet är något centralt i allt lärande kändes helt rätt och fick en rejäl injektion denna dag.

Start på dagen :)

Hatten av för alla proffsiga workshopledare. Ni var makalösa!

Skål för alla klara och alla kommande Apple teacher!

Tillsammans når vi längre!

Samsyn i digitaliseringens behov

Hösten springer på och med den skolutvecklingen. Eller? Gör den det?

Jo, tittar jag på barn och elevers aktiviteter och lärande runt om i våra verksamheter så springer den på. Med jämna mellanrum plingar det dessutom till i mailkorgen och en stolt skolledare eller pedagog vill berätta att man är Certifierad apple teacher :)

Klar både för iPad och Mac :)

Jag är övertygad om att allt eftersom pedagoger och skolledare inser vilken kraft den digitala tekniken har, ju mer kommer denna att användas. Dessutom vet jag med säkerhet att både förskolans och skolans dagar är räknade om vi inte förändrar hela vår förpackning. Notera just förpackningen, inte innehållet, det behövs och är genomtänkt.

Visste ni att c:a 26% av barn under 1 år använder Internet (Svenskarna och Internet 2018), samma källa berättar att 80% av barnen i 2-års åldern använder Internet. 83% av barn över 12 år använder sociala medier VARJE dag, Snapchat är i vanligast.

Häromdagen pratade jag med en 13-åring i min familjenärhet (ej boende i Lund) om hennes franska. Något dystert sa hon att hennes lärare var inte bra. De lärde sig inget på lektionerna. MEN sa hon, det gör inget. Jag fixar det på YouTube och appen Duolingo. 

Skolan är verkligen inte enda stället våra barn och ungdomar kan lära sig på. Men vi har en unik förutsättning i skolan, vi är tillsammans! Vi är en plats där vi kan samarbeta och inspireras av varandra. Detta ska vi ta tillvara och nyttja.

Då måste vi tänka förpackningen skola. Senaste konferensen en jag var på; Framtidens skol- och förskolemiljöer satt jag bredvid en av våra yngre förskolechefer. Allt hon antecknade och fotograferade gjordes med mobilen.

Ska vi då ta bort denna viktiga teknik för eleverna? Kanske ska vi bara ha notisförbud? 

Vid ett annat samtal med en ung vuxen, relativt ny på arbetsmarknaden pratade vi om powerpoint/keynote. "Jag gillar dem inte. Vill inte prata genom dem. Det känns så föreläsning". "Jag vill istället säga något kort och koncist och samtidigt hänvisa till en film som intresserade kan titta på."

Det är våra barn, och ungdomars värld. Producerande appar, film, poddar och bilder. Detta bör följaktligen vara majoriteten av det vi nyttjar i deras utbildning. Är det så? Tveksamt.

Ser samtidigt framför mig några barn som fick böcker i 9-årspresent, romaner. Tindrande ögon och genuin glädje 😃. Böckerna är viktiga, men som ett sätt att drömma sig bort till andra världar, liksom spelfilmer och teater. Faktaböckerna däremot... och övningsböckerna... Nej, det är en svunnen tid. Då tappar vi våra kunskapstörstande barn och ungdomar.

Jag tänker på min gamla morbror som var expert på att konstruera broar. Ritningarna han gjorde var konstverk på stora blädderblock med matematiska formler under. Fantastiska, men idag görs dessa på helt annat sätt i avancerade rit- och beräkningsprogram, digitalt. Samma civilingenjörer, samma kompetens men helt annorlunda process från tanke till resultat. Samma skifte måste synas i utbildningsvärlden. 

Vi måste alla i skolan förstå vad digitaliseringen gör med utbildning. Att det förändrar vårt uppdrag, totalt. Samsyn inför detta paradigmskifte behövs, nu!

Skolstart! Nu kör vi!

Underbara augusti!

Alla våra enheter fylls med barn och elever och känslan av att allt är möjligt genomsyrar allt. Ett helt läsår framför oss, och möjlighet att utvecklas, lära nytt och växa som social person är oändlig.

Att starta är viktigt och att känna sig särskilt välkommen är allra viktigast. Det vet alla proffsiga pedagoger.och proffsiga pedagoger arbetar på Norra Fäladen. Eller vad säger ni om detta axplock (obs! bara ett axplock, det fanns så många fler exempel 😃

Barnen på en av förskolorna välkomnades så här:

Vem blir inte sugen på ett förskoleår när man får möjlighet att vara uppfinnare, kompis, vetenskapsman och artist? På våra skolor har vi höga förväntningar på barnen och just därför lär de sig så mängder.






Att välkomnas på sociala medier med följande inlägg kan ju bara vara det bästa:

Att eleverna sen festade in nya läsåret med medryckande konsert känns helt rätt i ett skolområde där alla skolor ger barnen möjlighet att vara framtiden!

Eller att bli välkomnad av all personal så här, då kan man väl inte mer än känna att mellanstadiet kommer bli super! School, here we go again!

 Givetvis var Röda mattan utrullad till de äldre barnen och deras pedagoger. Förväntan var minst lika stor inför högstadieåret som inför vilken gala som helst!

Härligt att se dig igen - Hoppas du haft en bra sommar - Du är bäst!

 Alla är vi överens om att läsåret 2018/19 kommer bli magiskt! Nu kör vi!

Apple teacher, för alla!

Nytt läsår och många som ser sin chans. En försäljare kommer in på expeditionen och vill sälja mappar, pärmar och register. Skolledaren ser helt oförstående ut och säger: Vi arbetar digitalt 😚, vi använder i stort sätt inga pärmar eller analoga mappar.

Vi har varit i det digitala samhället ett tag, som Skatteverket, som banken som... som...

Undrar i vilket samhälle försäljaren lever i? Vi har förstått och vi lever digitalt, vår utmaning är nu att förändra undervisningen, både i förskolan och grundskolan och bli så säkra pedagoger i den digitala samtiden att vi verkligen nyttjar hela paletten som finns i våra verktyg. Att vi verkligen följer våra reviderade läroplaner och på så vis utmanar och stimulerar alla våra barn och elever på rätt sätt.

Vårt sätt att förverkliga pedagogernas (inklusive skolledarnas) digitala trygghet är att alla, ja du läste rätt, ALLA pedagoger ska bli Apple Teacher!

På Norra Fäladen har vi valt att nyttja Apples gratisresurs: Apple Teacher där det finns gratis, digitala läroböcker, helt anpassade till skolmiljön och skrivna till pedagoger och vår egen IKT-strateg Jesper som förträffligt översatt böckerna till svenska. Ett smakprov och hur du kommer igång ser du här: 

Jesper har gjort ett antal videos som följer läroböckerna men översatt och anpassat till svenska förhållanden. Eftersom vi på Norra Fäladen mer och mer övergår till iPads har vi fokuserat på det verktyget.

Jespers Youtube kanal Apple Teacher; guide på svenska

Själv har arbetat igenom första avsnittet och på god väg med andra. Första badgeten fixad 👏

Så mycket tips och trix jag redan lärt mig! och det bästa: jag bli så himla sugen på att undervisa igen! iPaden har så många fördelar i lärmiljön att jag kan undra varför den inte används hela tiden, överallt och av alla! Med iPaden som verktyg kan både elever och pedagoger fokusera på lärande av kunskap, istället för att fixa och trixa hundra saker innan riktigt lärande sker (borttappade pennor, ingen bok, fel papper, vill lyssna istället för att läsa, skapar hellre än skriver långt, ser hellre istället för att långläsa, nerrasade affischer, gamla kartor mm mm).

Jag säger bara en sak: Bli en Apple Teacher och inspirationen får en rejäl påfyllnadsdos!

P. S Parallellt arbetar även skolledare, förstelärare, skolbibliotikarier och pedagoger med att lägga upp läsårets arbete utifrån var skola/förskolas effektkedja, (framtagen som del i Skolverkets modul: Leda digitalisering) för att utveckla alla delar av ett digitalt samhälle; informationshantering, källkritik, programmering, sociala medier, multimedia etc.

Digital skola för offentlig förvaltning!

För drygt ett år sedan skrev jag inlägget: Lund, get digital NOW!

En del har hänt men inte tillräckligt mycket och framför allt inte i rätt hastighet. Varför? Jag tror det behövs mer grundläggande förståelse om vad en digital tidsålder faktiskt innebär. Vilka omställningar som behövs och framför allt vilka omställning i tjänster och tjänsteinnehåll som krävs.

Oändligt många är de som föreläser, skriver och debatterar om vad det innebär att vara digital och visar på alla de förändringar som redan är vardag.

Tänk t ex på:

• Bank-id
• Swisch
• Datorbank, istället för besök på bankkontoret.

• Airbnb
• Flygresor.se
• Facebook evenemang
• diverse appar och internettjänster, istället för besök på resebyrån.

Digital incheckning har startat och byggs hela tiden ut på vårdcentraler och sjukmottagningar och senaste deklarationen gick inte att lämna direkt till skattekontoret.

Sverige som land har en beslutad strategi:

Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. 

Bäst i världen, det är inte små ord, men jag håller med. Här har vi vår styrka! 

Digitaliseringsrådet har i sin senaste rapport (citaten nedan är hämtade härifrån) analyserat dagsläget i offentliga Sverige och lyfter fram några viktiga delar. 

Sverige har under lång tid legat i framkant med att digitalisera samhället och att få med alla på resan, men "Sveriges prestation tycks försämras över tid relativt andra länder som är framstående inom detta område." (s 6) 

Försämring är väl inte det vi ska ha? Men jag håller med, offentliga Sverige håller inte jämna steg längre. Det måste vi! För att bli bäst i världen är skolans utveckling en av de viktigaste, med målet ”det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten.” (s 22) 

I skolan arbetar vi mot tre fokusområden:

• digital kompetens för alla i skolvärlden, 
• likvärdig tillgång och användning
• forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter. 

Nya läroplaner och kompetensutveckling från Skolverket är på plats. Bara att hugga i! F o m 1 juli 2018 är rev Lgr11 skarp. Implementeringstiden är slut.

Rapporten pratar om en miniminivå: "För att nå en likvärdig skola bör, enligt Rådet, en miniminivå av digital förmåga och digital mognad därför inte vara frivillig. Rådet anser att det idag lämnas över ett för stort ansvar till skolledningen att prioritera området eller ibland till den enskilde läraren. Det behöver särskilt säkerställas att digitala kunskaper prioriteras och sprids till de som halkar efter. 

För att nå en likvärdig skola bör, enligt Rådet, en miniminivå av digital förmåga och digital mognad därför inte vara frivillig. Rådet anser att det idag lämnas över ett för stort ansvar till skolledningen att prioritera området eller ibland till den enskilde läraren. Det behöver särskilt säkerställas att digitala kunskaper prioriteras och sprids till de som halkar efter." (s 24)

Digitaliseringsrådet beskriver också framtidens skola rent fysiskt, man pratar om den digitala, smarta skolan. (s 26): "För att undvika att medel går till nybyggda men omoderna lokaler anser Rådet att ett särskilt projekt för utformning av framtidens smarta digitala skola bör inkluderas som ett underområde i regeringens samverkansprogram som rör smarta städer. (s 26)

Spännande och klokt! Hoppas bara att alla tjänstemän läser och förstår det här!

Jag tror definitivt att Rådets förslag att införa en obligatorisk utbildning för alla tjänstemän: "Den digitala skolan för offentlig förvaltning" (s 51). Storbritannien har det redan (The Government Digital Service (GDS) Academy) (s 51), är nödvändig. I skolans värld har vi förstått det här, nu är det övriga offentligsveriges tur att komptensutvecklas!

I skolvärlden är vi vana att utvärdera resultat och blicka framåt, förvaltningar ska göra detsamma. Ett bra verktyg för detta är SKL:s verktyg eBlomlådan. LIKA:s syskon.

ALLA får kavla upp ärmarna för att vi ska bli bäst i världen på att nyttja digitaliseringen! Det finns inget imorgon, det finns bara NU. 

När du nu checkar ut för semester vill jag skicka med dig att hålla ögonen öppna: i vilka lägen nyttjar du en digital tjänst? I vilka lägen blir det effektivare än före digitaliseringen? Poppar det till och med upp en innovativ idé till ny digital tjänst (kanske från ett av dina barn/barnbarn/syskonbarn mm)? Är idén riktad till en offentlig förvaltning, tipsa dem!

Och alla där ute, sol, värme och badvatten är helt analogt och bäst utan digitala devicer :)

Det kom ett sms

Ni som följt mig på bloggen vet att Lalehs Goliat är lite speciell för mig och våra förskolor och skolor. "Vi ska bli starka, vi ska ta över världen." Det är våra barn och elever!

Delfinskolans avslutning speglade precis detta och framför allt var den roddad av superproffsiga pedagoger! En avslutning som på ett perfekt sätt speglar vår läroplans värdeord.

Tårögd, med ett stort leende och påfyllt hjärta lämnade jag St Hans kyrka ❤️. På vägen tillbaks til mitt kontor ser jag bl a:

• Den lilla flickan med sin stora kontrabas stå framför en fullsatt lokal och spela Idas sommarvisa. Vilket mod! Vilken inre styrka!

• Tvåorna (åk 2) sjöng Sommaren är kort och varje refräng sjöngs både på svenska och teckenspråk. Inkludering på riktigt.

Att se och höra dessa underbara elever speglar verkligen att alla är vi lika och att vi behöver varandra. Pojkarna (på bilden) visade verkligen det genuina och fantastiska värdegrundsarbete som läggs ner på Delfinskolan och alla våra andra skolor. Utan proffsiga pedagoger och proffsig ledning är inte dessa bilder vardag. Det är dem på Norra Fäladen.

Att höra rektor bygga sitt tal på boken: Handbok för Superhjältar var en lisa för själen. Det är just superhjältar vi bygger, som ska ta över världen, tillsammans. Oavsett bakgrund, förutsättningar och önskningar. På Norra Fäladen gör vi det. Skolans kompensatoriska uppdrag har högst prioritet och en likvärdig skola är allra viktigast.

Att höra de två konferenciererna introducera sina kamraters uppvisning med: kan du Mohammed dansa, sjunga och spela musik samtidigt? Nej, inte själv men tillsammans! Gör att leendet blir ännu större.

Delfinskolan hade sin avslutning i en av våra kyrkolokaler, prästen pratade om vikten av att leka tillsammans, att våga leka med dem vi kanske inte lekt med tidigare. Vi fick uppdraget att leka en gigantisk badboll genom alla bänkarna. Enkelt och helt rätt. Så här visar vi våra barn vad som är viktigt. Att hon avslutar sin programpunkt med att vända sig till de muslimska vännerna och önska dem Eid Mubarak (avslutning på Ramadan idag) var bara så rätt. 

När vi sjöng Pippis sommarvisa och sjöng: "Och jag är brun om bena precis som det ska va och därför vill jag sjunga att sommaren är bra. Och jag har nya fräknar och prickigt sommarskinn därför vill jag sjunga att sommaren är min." fick den helt ny innebörd. 

Tänk att detta är mitt jobb 😀

Jag som senaste veckorna arbetat mycket med effektkedjor, nyckeltal och indikatorer kände att denna avslutningen var en tydlig indikator på en skolutveckling på helt rätt väg. En skola som är framtiden!

Lunchsällskap

Ibland har jag förmånen och får luncha med något av skolområdets barn. Idag satt jag i högstadiets matsal och lunchade med en av pojkarna där.

Vi pratade om vårt nästan sommarlika väder, vilken årstid vi gillar bäst och vad man vill göra när det är riktgt varmt. Pojken berättade att han älskade att simma. Simma var det bästa han visste! Vi pratade vidare om var man simmar kring Lund, om vi gillade bassäng, sjö eller hav bäst. Vi var rörande överens om att havsbad är allra bäst!

Pojken säger att det allra, allra bästa är att bada i salt hav. Då kan man bara lägga sig på rygg och flyta, man behöver knappt jobba alls för att simma långt. Även där, var vi överens. Vi kom fram till att vi båda gillade att bada i Medelhavet. Han hade även badat i Döda havet.

Jag frågade honom var i Medelhavet han badat, syriska västkusten. Jag berättade om mina baderfarenheter från södra Frankrike och Kroatien. 

Vi plockar fram mobilen och tittar på den syriska västkusten, jag är nyfiken. Han berättar om hotellen, sandstränderna och de härliga baden på sommarlovet. Pojken berättar på min fråga, att han kommer från Aleppo.

Vi navigerar vidare på kartan och ser att det är ganska långt mellan Aleppo och Medelhavet. Vi åkte tåg säger han, de var snabba, tog bara ett par timmar. Men när kriget kom, kunde inte tågen gå. Jag fick sluta simma. Tills nu här i Sverige. Jag ska ta mitt premiärdopp i eftermiddag efter skolan 😀

Tänk så lika, men ändå med så olika ryggsäckar.

Jag är glad för att mitt arbete ger mig möjlighet till de här luncherna.
Jag är glad för att barn får nya chanser till gott liv med skola och fritid när vuxna förstör deras hemland.

Effektfull, effektkedja, effekt!

Har vi i skolans värld pratat för mycket om processens värde istället för effektfull utveckling? I övertygelsen att lärandet och utvecklingen ligger i processen, den delaktiga processen, tappar vi kanske vilken effekt vi önskar av olika insatser/aktiviteter?

Jag vill skilja på effekt och mål/resultat. För mig är effekt ett mer kvalitativt mått, medan mål/resultat blir kvantativt, summativt. Skolverket har i sina ledarskapmoduler byggt in verktyget effektkedjan.

I modellen börjar du med att identifiera vilka effekter du vill se av en utvecklingsinsats, undervisningsaktivitet, upphandling eller kanske rekrytering. Lite som  "bakåtplanering" vilket vi sett många lärare gjort, när de börjar med kunskapskraven och därifrån lägger upp undervisningsaktiviteter och innehåll. Denna metod, bakåtplanering, har kritiserats av Skolverket, efteresom vi då löper risk att missa ämnenas syften samt kapitel 1 & 2 i Lgr11. Sant. Lyfter vi nu tänket ett steg till, genom att prata effekt, får vi in alltihop, inklusive det individualiserade lärandet/utvecklingen som föreskrivs i skollagen.

Vilken effekt behöver just din enhet utifrån SKA (Systematiska KvalitetsArbetet)?

Vilken effekt behöver just din elev få ut av undervisningen?

Vilken effekt behöver just din verksamhet få ut av en investering?

Komplexa beskrivningar av effektkedjan borde finnas i vart arbetsrum, i varje personalrum och på varje rektors/förskolechefexpedition.

Skolverket har gjort en bra film om hur du kan gå tillväga i arbetet med effektkedjan: 

Metoden fungerar lika bra i alla våra skolaktiviteter! 

På Norra Fäladen arbetar vi oss just nu igenom Skolverkets modul Leda digitalisering. Ett intensivt och utvecklande arbete där effektkedjan hjälper oss att hålla fokus och skapa en plan framåt.

När jag på SETT 2018; Fatta digitalt! Lyssnade bl a på Kristina Björn och hennes tankar kring upphandling och utveckling, kom helheten av effektkedjan. Det är naturligtvis den vi ska använda hela tiden i skolan! Planerings-, arbetslagsmöten mm kommer bli långt mer effektiva, något vi alla behöver i våra olika organisationer. Vi snuddar vid den hela tiden, men genom en tydlig modell vet alla vad som förväntas och mötesinnehåll blir fokuserade och effektiva.

Heja Effektkedjan!

Löner/betyg

Mitt i lönerevisionstider kan jag inte låta bli att tänka på jämförelsen lön - betyg.

Två olika system med olika syfte, visst, men även flera likheter. I dagens lönesystem arbetar vi målrelaterat med medarbetarsamtal, lönesamtal och uppföljningssamtal som grundas i det formativa förhållningssättet.

Själva lönesättningen är dock en mix av ett målrelaterat och relativt förhållningssätt. Medarbetarsamtal, lönesamtal, verksamhetsbesök och övriga hejarop (insatser mellan medarbetare och arbetsgivare) är fult ut formativa utifrån lönekriterier och verksamhetsmål. Själva lönesättningen är summeringen av det gångna arbetsåret. Punkt.

Kanske.

För här spelar det relativa systemet in. Antalet pengar är inte obegränsat. Som i det relativa betygssystemet. För att få hög lön räcker det inte att utföra ett riktigt bra arbete utifrån lönekriterierna utan du måste även vara relativt bättre än dina kollegor. Ytterligare komplext, är att slutlönen vägs in som en faktor i vårt relativa lönesystem.

Varför har vi då lön? Givetvis för att vi lever i ett kapitalistiskt samhälle där pengar är ett måste för att överleva. Pengar får vi genom att arbeta med det vi är bäst lämpade till. Jag gör mer nytta i samhället som skolområdeschef än som läkare eller programmerare. Var och en på sin plats. En gång i tiden var lönen enbart en ersättning för det arbete vi gjorde, ingen kvalitativ bedömning fanns. Nu har vi det i alla yrkesgrupper i övertygelsen att detta ger högsta kvalitet i utfört arbete och mest nöjda medarbetare.

Tänk betyg. Det kommer mer och mer forskning som visar att betyg INTE fungerar som morot utan tvärtom! Alli Klapp är en av våra renommerade bedömningsforskare som forskat kring vad betyg visar, samt om det fungerar som motivator eller inte. I skolan tänker vi formativt hela tiden och arbetar utifrån det förhållningssättet i allt lärande, när det är skarpt läge, tänker vi dock betyg (för barn 12 år och äldre).

Från Alli Klapps presentation på Nordiska skolledarkongressen 2018-03-14

Men:et är intressant. Mänsklig motivation är både inre och yttre motivation. Pengar är yttre motivation. I tider där denna resurs är knapp och andra värden som arbetsmiljö, flexibilitet, utveckling och grit lika viktiga motivationsfaktorer och kanske ännu viktigare? För att prestera bättre och sträcka sig lite längre är kanske lön och betyg inte det optimala som just motivator?

Alli Klapp förklarade betyg och pengar som motivatorer med hjälp av agentteorin:

Från Alli Klapps presentation på Nordiska skolledarkongressen 2018-03-14

Agentteorin bygger på att de förutbestämda kraven är enkla, tydliga och kvantitativt mätbara. Så som kunskap var en gång i tiden och arbetsprestation i industrialismens tidsepok.

Idag vill ha innovativa, kreativa, samarbetande och ansvarstagande medarbetare och elever. Är inte både löner och betyg då fel instrument som motivationshöjare? Tänk om vi om några år har helt nya system? Kan vi programmera bilar till att vara självkörande, programmera medier till att vara interaktiva och se/höra varandra genom t ex Facetime tvärsöver Atlanten, kan vi säkert hitta bättre system än betyg. Låt oss vara innovativa tillsammans även med de mjuka utmaningarna!

Jag själv tackar Alli för inspirerande föreläsning och utmanande tankar!

Adekvat digital kompetens

Dagens eftermiddag har ägnats åt tankesmedja med några av skolområdets vassaste förskollärare. Vi har rådbråkat våra hjärnor och ifrågasatt varandra. Spännande!

En utmanande fråga var: Vad är adekvat digital kompetens för en 4-åring?

För mig är digital kompetens en del av att förstå den omvärld, den planet vi bor på. När jag gick på lekis (hette faktiskt så då) fanns inget som hette Hållbar utveckling, och ännu mindre var det något man arbetade med. Idag är hållbar utveckling en av de mest naturliga delarna i ett barns lärande på förskolan. På samma sätt ska vi tänka digital kompetens enligt reviderade läroplanen.

För mig är digital kompetens likställt med att ha kompetens om t ex hur vattnets kretslopp. Båda behöver vi förstå som människa på planeten Tellus. Det är lika viktigt att förstå hur olika sorters jord; grus, sten, jord, kompost känns och skapats som att förstå hur en film på YouTube kommit till.

Adekvat digital kompetens är också att förstå varför ett spel på lärplattan känns kul och varför det känns kul att bygga lego. Vår hjärna får stimulans hela tiden.

I många år har vi lärt oss att blanda färger på ett papper och då se att nya färger bildas. På samma sätt behöver ett barn förstå att en film är många bilder, stilla och rörliga samt att olika filter och ljud ger olika uttryck. Det är exempel på adekvat digital kompetens.

Digital kompetens är så mycket mer än att kunna nyttja en digital apparat. Adekvat digital kompetens för mig, är att förstå den värld vi lever i idag (och har själva skapat).

Less is More

Fyra dagars BETT är passerade och summeringen blir: Less is more!

Konferensens tema: Mankind – Artificial Intelligence – Connectivity

Klokt och spegling av forskningsläget kring digitalisering, lärande och psykiskt välmående.

• Vi är inne i en exponentiell teknikutveckling!
• Digitalisering -> Demateralisering (allt finns i mobilen som appar) -> Demonitarisering (kontanter är passerat) -> Democratisation (valen avgörs på Internet)
• 1 miljard människor pluggar idag på Harvard, Online
• Människa + maskin = bästa utvecklingen
• Barnen behöver idag metaskills!
• Vi behöver hitta ett annat sätt utveckla från risk (förr och idag: vi krockar en bil och hittar lösningen bilbäte) till intelligensdriven utveckling.

Vi har gått från lär dig så många appar du kan, till att vi nu bör hitta "the perfect match of apps" och väva in dessa i alla undervisningssituationer. Både barn/elever och lärare blir tryggare, lugnare och mer kompetenta :) Mer kompetent, mer innovativ!

Tänk bara på ungdomars vanor att posta på Instagram: Less is more. Välj hellre en riktigt bra bild än 10 halvdåliga.

Less is more gäller också i lärandesituationen. Swipa på lärande-mode (typ "stör ej") och stoppa undan mobilen. Plocka fram ditt lärandeverktyg som är laddat med de appar du som elev ska använda för att skapa, lära och publicera.

The role of the teacher is to create the conditions for invention rather than provide ready-made knowledge.

AI - Artificiell Intelligens står för dörren, och används redan på flertalet ställen. Kanske kör du en bil med parkeringshjälp? Har en diabetespump? Eller tar hjälp av Siri i iPhone?

Regent street med all sina taxibilar

Mellan två aktiviteter, stannade jag till och tog in samtiden: 

En proppfull gata, mängder av taxibilar, ingen var elbil, människor överallt. Bra, luft, njaaa. Finns det kanske andra sätt att lösa detta?

En lösning?

Hisnande. Bilarna är självkörande. Vilka delar i lärandet kan vi låta AI utföra? Så vi kan arbeta med relationer, hälsa, kommunikation och innovationer.

För att hitta de förändringar som lärandeorganisationer behöver göra, kan John Kotters (Professor  Leadership vid Harvard University) 8-Step Process for Leading Change eller The 4 change principles:

Kloka och människodrivna principer där hjärna, hjärta och urval samverkar på bästa sätt. Tillsammans kan vi!

Time changes! Vi lever mitt i nutiden! Ta in den, njut, nyttja och var modig!

Sista reflektionen blir från Poplar och en av mina koppla-av-serier: Call the midwife (Barnmorskorna i East end; SvtPlay)

Idag ser Poplar ut så här: 

Det har hänt en hel del de senaste 50 åren (Call the midwife utspelar sig på 1950-60-talen). Överallt. Vid lunchen hemma på en av våra skolor, överhörde jag ett samtal mellan två pedagoger: "Vi diskuterade olika Instagramkonto och hur man kan köpa följare, vem som tjänar pengar på Instagram och vad företag kan utläsa ur just ditt Instagramkonto." Samhällskunskap à la reviderade Lgr11 anno 2018. Kollegan berättar om en elev som samma dag visat sitt Intagramkonto som handlar om en fotbollsspelare. Eleven berättar stolt: jag skriver på engelska, det är väl bra? Läraren svarar med att uppmärksamma, "du har ju 60 000 följare! Wow" Engelska à la reviderade Lgr11 anno 2018.

Heja! Tillsammans skapar vi bästa skolan för alla våra barn och elever.

Känner ni igen bilden i mitten? Ny app ;-) Clips. Perfekt för BFL! Kamratrespons och Självreflektion.