Vi pratade om vårt nästan sommarlika väder, vilken årstid vi gillar bäst och vad man vill göra när det är riktgt varmt. Pojken berättade att han älskade att simma. Simma var det bästa han visste! Vi pratade vidare om var man simmar kring Lund, om vi gillade bassäng, sjö eller hav bäst. Vi var rörande överens om att havsbad är allra bäst!
Pojken säger att det allra, allra bästa är att bada i salt hav. Då kan man bara lägga sig på rygg och flyta, man behöver knappt jobba alls för att simma långt. Även där, var vi överens. Vi kom fram till att vi båda gillade att bada i Medelhavet. Han hade även badat i Döda havet.
Jag frågade honom var i Medelhavet han badat, syriska västkusten. Jag berättade om mina baderfarenheter från södra Frankrike och Kroatien.
Vi plockar fram mobilen och tittar på den syriska västkusten, jag är nyfiken. Han berättar om hotellen, sandstränderna och de härliga baden på sommarlovet. Pojken berättar på min fråga, att han kommer från Aleppo.
Vi navigerar vidare på kartan och ser att det är ganska långt mellan Aleppo och Medelhavet. Vi åkte tåg säger han, de var snabba, tog bara ett par timmar. Men när kriget kom, kunde inte tågen gå. Jag fick sluta simma. Tills nu här i Sverige. Jag ska ta mitt premiärdopp i eftermiddag efter skolan 😀
Tänk så lika, men ändå med så olika ryggsäckar.
Jag är glad för att mitt arbete ger mig möjlighet till de här luncherna.
Jag är glad för att barn får nya chanser till gott liv med skola och fritid när vuxna förstör deras hemland.
Fantastiskt. En av de pojkarna satt och berättade sin livshistoria under en av mina lektioner, alla andra elever trollbundna. Det här är bättre utbildning än min lektion tänkte jag och lät dem fortsätta.
SvaraRadera