Instagram

I vår verksamhetsidé står:

"Genom vår ständiga publicering äger vi, du och jag omvärldens bild av Norra Fäladens förskolor och skolor - Vi är framtiden!"

Ett sätt för mig att hålla kontakt med hela skolområdets verksamheter är att följa dem i olika medier. Var, beror lite på vad verksamheten valt och ålder på barnen.

Instagram, Facebook, Google-siter, Unikum, bloggar. Möjligheterna är oändliga i vår digitaliserade värld. Det fantastiska är att jag som skolområdeschef kan nyttja samma information som pedagogerna skrivit till vårdnadshavare, barn och eller eller som dokumentation av ett barns/elevs lärande utan att någon behöver göra en publicering mer än en gång. Det kallar jag effektivisering. Dessutom är det ju precis som vi önskar i vår verksamhetsidé; vi sätter själv omvärldens bild av vår förskolor och skolor.

Lärlogg på en förskola. Ni skulle sett filmen! Barn kan använda sin fantasi! Färden var en del av et byggprojekt.

Det händer verkligen saker på våra skolor, se bara Backabarnen programmerar ett arbete som dessutom är skickat till Skolverket för att var del i deras programmeringssatsning som stöd för implementeringen av de reviderade kursplanerna.

Senaste veckorna har jag även njutit av högstadielevernas utbyten och projekt, även det ett fantastiskt sätt att sätta skolorna på kartan och att sprida vår egen bild av skola idag:

Åk 8 utbyte i Fulda, Tyskland

Åk 7 utbyte i Zaragoza, Spanien

Åk 7-8 utbyte i Nevers, Frankrike

Åk 6 Projekt - Lär känna din dator

Åk 7 Projekt - Tonårsliv

Åk 8 Projekt - Pop och politik

Åk 9 Projekt - Hållbar utveckling

Vad mer har inrymts i en skolområdeschefs vardag?

• Djupdykning i BFL (Bedömning För Lärande) med kommungruppen för BFL; Hur fortsätter vi? En hel eftermiddag vände oc vred vi på forskning och erfarenheter för att ha en gemensam plattform att vidareutveckla ifrån.
• Jag har träffat skolområdets centrala eht-personer (skolsköterskor, kuratorer och skolpsykologer) och haft apt och avstämningsmöten.
• Ledningsgrupp både centralt och på skolområdet.
• Lite efterdyningsmöten efter rekryteringarna.
• Gått kurs i risk- och konsekvensanalys.
• Lagt många timmar på vår Erasmusansökan som nu är inskickad till EU. Utan Andreas (lärare på Fäladsgården) hade det inte gått, nu kan vi bara hålla tummarna!
• Fortsatt diskussion om skollokaler (konstigt att det ska krävas så många möten!)
• Knåpat ihop ett underlag till rektorerna, kallat Handlingsplan vid dilemmabeslut för att minimera risken för tveksamma beslut framöver.
• Planerat skolområdets nya SUPERGREJ! Tankesmedja för expertförskollärare. Mer om detta när vi haft vår första smedja 😉
• Ägnat en fredagförmiddag att diskutera våra gemensamma elever med extra stora utmaningar. Hur ska vi ha Lsr (Lunds Skolors Resurscentrum) framöver? Och hur ska vi arbeta ute på skolorna för att verkligen ha den inkluderande lärmiljön vi önskar?
• Planeringsmöte med Lunds Universitet för att låsa planerna inför "Kunskapsveckan" som kommer att blir tre kurser istället för några dagars föreläsningar.
• Återigen fördjupat mig i gången kring Skriftlig varning på förekommen anledning.
• Planerat nästa veckas besök av Skolinspektionen på en av våra förskolor.

Ett omväxlande jobb 😃

Var klok.

Senaste dagarnas turbulens har aktualiserat konsten att vara tyst i rätt läge och konsten att välja vad man säger och kommunicerar i olika kanaler.

I dagens kommunikativa webvärld sprids en fras blixtsnabbt. Under lång tid har vi pratat om faran att publicera bilder och hur dessa kan missbrukas. Sant. Men det är likadant med det skrivna ordet. I förskolan och skolan arbetar vi ständigt med källkritik och vad och hur man bör skriva i olika medier. Men hur är det med oss vuxna? Vad går vi igång på? Vad delar och kommenterar vi? Och var? Hur kloka är vi på Internet? Tänker vi inte efter, kan man lätt bli en del av ett drev man inte tänkt och vara med och intensifiera en åsiktslavin som blir utom kontroll.

En följd av dylika handlingar rörde om Lund förra veckan. Medvetet kommenterar jag inte bakgrund och händelser utan enbart kraften i Internet.

I förskolan och skolan har vi, liksom i andra myndigheter, sekretess. Mycket av det vi arbetar med kan vi inte berätta och informera om. Allt för att skydda våra barn. När vissa delar blir offentliga, vill vi människor pussla ihop allt till kompletta bilder. Tyvärr pusslar vi ibland med rykten eller vinklad fakta. Kommer dessa egenskapade slutsatser ut på det kraftfulla Internet, kan vi ha skapat en lavin som drar med sig långt mer än vad som var tänkt.

Internet är en fantastisk revolution som öppnar upp enorma möjligheter till samarbete, kunskapsspridning och tillgänglighet. Internet är bra!

Men, alla fantastiska fenomen har en baksida. Internets baksida är när vi inte tänker efter, utan istället gillar, delar och skriver utan att tänka efter om vi aktiverar eller intensifierar en lavin.

Laviner är alltid farliga, de vill ingen hamna i.

Var nyfiken!

Något jag egentligen redan visste men jag med råge fått erfara är att rekrytering tar tid! Att intervjua, prata referenser, genomföra tester, få återkoppling på dessa, är flera men viktiga led i en rekrytering. Sedan ska dessutom de sökande och arbetsgivare komma överens om uppdrag och villkor! Det härliga med rekrytering är jag får inblick i så många olika sätta att driva skola, att tänka skola och vilja driva skola.

Jag har haft förmånen att i flera veckor få samtala med gediget nyfikna personer. Vilken förmån!

Som avbrott i rekryteringen har jag föregående vecka ägnat mig åt verksamhetsbesök och medarbetarsamtal runt om i våra fantastiska verksamheter.

Vilka tankar får ni när ni när ser den här byrån? Jag blir supernyfiken och vill genast dra ut lådorna, ta reda på vad växterna heter, trycka på radioknapparna (kanske t o m skruva sönder den och se hur den ser inuti?) läsa boken och fantisera vidare om vad hela möbeln berättar. 

Byrån hittade jag på en av våra förskolor. Vilken lärmiljö! Att samtala med våra förskolechefer ger mig möjlighet att vara nyfiken på en verksamhet som jag kan mindre bra och jag lär mig massor hela tiden! I onsdags fick jag dessutom äran att luncha med ett gäng 5-åringar. Underbara diskussioner om allt från vad för sorts fisk vi åt, till hur det vara att vara chef för deras Thomas och varför citronen faktiskt är gul. Sann nyfikenhet som ger vidgad kunskap.

På en av F-3-skolorna hamnade jag mitt i hemkunskapslektionen där iPaden fint samarbetade bunken och spisen.

När jag är runt på förskolorna och skolorna ser jag alla otroligt proffsiga pedagoger som verkar med fingertoppskänsla. Inget görs av slumpen utan allt är planerat eller möts med klokhet och eftertänksamhet för att ge barn och elever det inflytande och den kunskapsutveckling de har rätt till. 

Visst är lärmiljön inte lika kreativ överallt, men nyfikenheten och viljan att förändra och förbättra finns överallt. Lyssna bara på vad två förstelärare tänkt utifrån sitt uppdrag och sina tankar om den magiska katedern: En kreativ podcast

Nyfikenheten finns överallt:

Hur kan vi nyttja vårt skräp?

Alltså 6 blir 74, i jorden? HUR?

Vad döljer sig bakom koderna?

Utan nyfikenhet, ingen kunskapsutveckling. Det är jag helt säker på! Nu hoppas jag att den rekrytering jag gjort ska visa sig vara lika kreativ och nyfiken som vi vill. När vi har nya rektorer på plats i våra olika skolor vill jag att det ska ske en utveckling utifrån deras framtidstro och önskan. Jag vill att de ska fortsätta att vara lika nyfikna på sina nya arbetsplatser som 5-åringarna var på mitt arbete.

Jag höll på att glömma vad våra äldre elever pysslat med. De har byggt en egen prototyp av ESS! Nyfikna och kreativa har de med hjälp av programmering, några lampor och lite lödning skapat sin egen modell: 

Visst kan nyfikenhet skapa fantastiska lösningar? Presentationen gjordes som del av datalogiförstelärarnas presentation av sitt uppdrag så här långt till Norra Fäladens ledningsgrupp.


Förutom skolledarrekrytering och samtal/besök runt om på våra enheter har jag senaste tiden klämt in:

• rekrytering av skolsköterska
• strategimöte med förvaltningens ledningsgrupp
• överläggning med ett fackförbund
• fått återkoppling på personlighetstester inför rekrytering (blir nog ett eget blogginlägg för tänk vad ett test kan säga om en person!)
• möte med vårdnadshavare och elev som uppföljning av en speciallösning
• stöttat en kollega med digi-kurs
• tänkt framåt i kommunens BFL-grupp
• pratat med några förskoleföräldrar
• svarat på ett antal mejl.

Framtiden ligger ditåt!

På vägen mellan några av de skolor/förskolor som jag nu har ansvar för sitter följande banderoll:

Stora planer har AF-bostäder och det har vi med! Tillsammans ska vi skapa bästa miljön för de minsta och de lite äldre studenterna. Lunds kommun bygger tillsammans med AF-bostäder (AF = Akademiska föreningen) en kombibyggnad med förskola och skola i de nedersta planen och studentbostäder på de övre planen. Gård och övriga utemiljöer samsas alla om. Här hoppas vi inte enbart på husligt samarbete utan även på mänskligt samarbete. Många av de barn som kommer att ha sin förskola och skola här, är barn som behöver goda förebilder för att se ljus i framtiden och själva se att framtiden är just de! Ingen annan! Sverige behöver alla sina invånare, oavsett ursprung och antal år i Sverige. Fördelen med studentbostäder är just detta, Lunds universitets studenter idag kommer från hela världen och är på så vis helt automatiskt förebilder för våra barn.

Att ha positiva förebilder är jag övertygad om är det viktigaste för alla människor, få är de som orkar att kämpa framåt utan en eller flera förebilder och målbilder. Ett annat sätt att skaffa sig målbilder är att i skolarbetet samarbeta med olika arbetsplatser. Våra åttor är med och skapar ett samarbetsprojekt med Skanska som bygger ESS; Vi SES! I veckan var jag ute och mötte pressen på ESS-anläggningen för att förklara och beskriva detta fantastiska projekt.

Mer av sådant i förskolan och skolan! Jag är övertygad om att fysiklektionerna blir oerhört mer motiverande, när dessa är ett led i att förstå hur den framtida forskningsanläggningen kommer att fungera, när man själv fått "vandra runt i" spallationsanläggningens hjärta. Som bonus får eleverna prova på att vara t ex processledare, bygga anläggningen i Minecraft, skriva sitt CV till en riktigt HR-anläggning och att bygga en utställning som förklarar världens främsta forskningsanläggning. 

Inget av detta existerar utan kloka och framåtsträvande ledare! I veckan har jag fortsatt att ha rekryteringsintervjuer till kommande dreamteam Norra Fäladen. Det blir bra! Men inte som jag tänkt. Framtiden har alltid något annat med sig än det man tror.

Vardagen rymmer så mycket, i förskolan/skolan även de mer utmanande bitarna. I veckan har barn och elever på olika ställen utmanat nutiden lite mer än nödvändigt på sina ställen, vilket gjort att trygga och tydliga ledare behövts, liksom proffsiga kollegor och en skolområdeschef som vågar ta beslut när det blåser lite mer. Allt för att vi tillsammans ska bli ytterligare lite bättre på att möta och arbeta med våra barn och ungdomar, så de blir den kloka framtid vi alla vill att de ska vara.

Jag avslutar med veckans tanke: En morgon hörde jag följande av en reporter på radion: "Jag blev faktiskt lite glad när jag hörde att Avicii spelar akustisk gitarr. Det är liksom lite mer riktigt musik." 

Vi har en lång väg att gå innan våra mindsets accepterat att vi nu lever i en digital tidsålder. Att göra något digitalt, är för mig lika mycket värt som att göra något analogt! Jag menar, det är väl inte bättre att veva igång ett telefonsamtal

än att be Siri ringa upp?

Bakom planket utvecklas framtiden! Tänk vilka kloka idéer de kommer att utveckla om vi bara ger dem rätt förutsättningar och inte är kvar i våra historiska mindsets!

Delfinskolan

Rekryteringstider

Ett av de mer spännande uppdragen som jag nu har som skolområdeschef, är att rekrytera nästa generation ledningsteam på Norra Fäladen. Vi är mitt upp i det nu och en av de få ledningskollegorna som är kvar efter sommaren på skolsidan, är med på alla intervjuerna, liksom en från HR som är specialist på chefsrekrytering. Bra att vara tre som kan lyssna, tolka och ställa kloka frågor.

Intervjuerna blir lärande samtal om hur man kan ha skola, vilka ledaregenskaper som krävs och hur man ser på pedagogik. Kandidaterna har givetvis olika bakgrund och vi pratar med förstelärare, rektorer, förskolechefer, fackliga ombud, lärare och kombinationer av detta. Vi har bestämt att grundläggande krav för rektors- och biträdande rektorstjänst är lärarlegitimation. Vi ser att skolledare behöver kunna sin läroplan och skollag och ha genuin förankring i sin verksamhet. Bedömarkompetens är en av flera kompetenser som behövs för att kunna stötta sina medarbetare i dagens skola.

Förutom alla intervjuer planeras i Lund för en sammanslagning av de två grundskolenämnderna. Som led i detta har jag denna veckan, blivit intervjuad av två organisationskonsulter om chefsuppdrag och chefsorganisationer. Jag uppfattade konsulterna som kunniga, med bred kompetens och lyhörda. Torsdag förmiddag fick vi höra hur de uppfattat våra svar och våra nuvarande organisationer samt diskutera vidare olika möjligheter.

Att se ansvarsuppdrag efter beslutshorisont (tidsperspektiv) var nytt för mig men gav en mycket tydlig bild av chefsuppdraget. Kort tidshorisont på beslut = ansvar närmare kärnverksamheten, längre tidshorisont = mer strategiskt ansvar.

Utöver dessa aktiviteter har jag

• haft förhandling med ett fackförbund
• gått lönekurs
• varit på rehabmöte
• lyssnat på kompetensutveckling för pedagoger
• planerat en rehab
• varit på ett sip-möte
• långpratat med en elev i behov av stöd i sin situation
• haft ledningsmöte på NF
• deltagit i ett SIP-möte
• ägnat fredagsförmiddagen åt arbetet med strategiska frågor med ledningsgruppen på förvaltningen
• svarat på ett oändligt antal mejl

Det är mycket i skolans värld, men kul! Tillsammans gör vi skolan riktigt bra!

Lärmiljö i digital tid

After BETT 2:

I fjol, efter BETT-dagarna var jag uppfylld av två saker: Make things real och lärmiljöerna. Make things real, var vi redan igång med på flera av skolorna och även på Fäladsgården som jag då var ansvarig för. Att få till de kreativa lärmiljöerna var en svårare uppgift.

Våra förskolor har i allra flesta fall en fantastisk lärmiljö, omväxlande, öppen och inspirerande. F-3 har fina lärmiljöer i stil med förskolornas, 4-6 helt ok men 7-9 klara utvecklingsbehov. För att komma en bit framåt inrättade vi detta läsåret 3 förstelärartjänster, 1 på Backaskolan och 2 på Fäladsgården. Ett blogginlägg beskriver deras ambition. Heja!

På BETT-föreläsningarna finns inte någon som förordar klassrum med stängd dörr, 25-30 bänkar vända åt samma håll och några få whiteboards. Den digitala tidsåldern kräver något annat. Först och främst måste vi tänka på ljudmiljön! In med betydligt fler akustikplattor! Kanske mattor och annan textil som ljudabsorbenter? Lärande måste få låta! Ett tyst klassrum är inget läranderum, mer än möjligtvis under djupläsning i en skönlitterär roman. För att lära måste du samtala med kamrater, lyssna på filmer, spela in ljudfiler och blanda text och ljud.

Handen på hjärtat: hur mycket film tittar du på jämfört med bokläsning? Hur många Fb-inlägg läser du som saknar en bild/film? Vilken nyhetsartikel läser du hela om den saknar bild/film? Idag vill vi ha rörlig bild, ljud och bild i samklang med texten.

Från Ante Runnqvist, Codesign

Dagens forskning är unisont med att lärande är en social aktivitet och ska så vara. Vygotskij, Dewey m m som våra läroplaner vilar på har detta som grundförutsättning. Hela BFL (Bedömning För Lärande) bygger på förhållningssättet att tillsammans lär vi.

För att bena upp lärmiljön är det bra att ta hjälp av Ante Runnqvists modell (tillika SPSM:s modell) för en elevs lärmiljö. Alla tre delarna är lika viktiga. Teknik, ljud, ljus, inredning och färger är naturliga delar i den fysiska miljön. De pedagogiska modellerna gör till den pedagogiska lärmiljön och lärkamraterna de sociala lärmiljön. Olika enheter har olika utmaningar men modellen hjälper oss att identifiera just vårt utvecklingsområde.

I all utveckling behövs inspiration, för mig var följande goda exempel från BETT-föreläsningar:

Enkelt runt bord där man kan vara både i och runt. Samtal blir naturligt.

Inspiration (kanske värdegrundsord?) hänger i taket.

Olika lärande kräver olika miljöer men allt i samma rum.

Olika lärande kräver olika miljöer men allt i samma rum.
Observera stå-borden!

Utemiljön är lika viktig som innemiljön och ska användas som aktiv lärmiljö.

Jag kan inte låta bli att visa er en praktisk, sund innovation som bonus: Ser ni vad det är? En i golvet fast monterad cykel som laddar din device. Skulle kunna ha varit ett Spänningssökarbidrag! Jag tycker vi sätter sådana hr scyklar runt om på skolorna! Dubbel nytta! Mobilen och kroppen får ny energi 👍 😃

Skolutveckla klokt!

After BETT 1:

Tre intensiva dagar är förbi och inspiration och tankar börjar landa i min skolhjärna.

Vad är skolledarens ansvar i skolutvecklingen? Att driva och leda naturligtvis! Men ibland är det svårt att se träden för skogen. I Lund har vi ihärdigt hållit i BFL; Bedömning för lärande och riktar den allra mesta av skolutvecklingen hit. Klokt och bra! Välj ett träd och gör så det växer sig riktigt stabilt och högt. I Lund är trädet BFL.

Vad jag börjar fundera över är om vi i ivern att hålla fast vid detta träd, missar marken, grunden. Trädet måste ju ha något att växa i!

Kan man se trädet som den vetenskapliga förankringen och omgivningen som beprövad erfarenhet? Jag tror det. Lite problematiskt är att det i våra styrdokument står just vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och inget mer. Båda fraserna blickar bakåt och manar inte till ett framtidsfokus! Kanske ska vi tänka att

• BFL är trädet; vetenskaplig grund
• Näring och syre är beprövad erfarenhet
• Jordmånen blir då det omgivande samhället.

Jag tror nämligen att vi missat att till fullo se vad som händer runt omkring oss. Vi ser, men vi tar inte in det. Vi lever i ett annat tidevarv nu. Vi lever i den digitala tiden. I vår digitala tid är vi uppkopplade, konnektade hela tiden och behöver vara det. Är vi inte det löser vi inte de problem som behöver lösas, t ex:

• klimatkris
• social kris
• flyktingkris
• rasism & faschism

Dessa globala utmaningar är för stora för att lösas 1 & 1, de behöver läsa ww, together. Tillsammans kan vi! Vi måste lära oss att utnyttja konnektiviteten och inte kämpa emot.

Bild från Christer Holgers presentation

Undanhåller vi våra barn och elever att verkligen få arbeta i denna jordmån, berövar vi dem framtiden. Alternativt släcker vi deras kunskapshunger. Det är dags att på riktigt göra ALLT digitalt, det lilla ska vara analogt. Precis som vi under senaste 20 åren gjort vissa saker digitalt men det mesta analogt ska vi nu göra tvärtom!

• När barnen börjar skolan, sätt en läsplatt i deras händer och stimulera språkutveckling (både läsa och skriva) via denna. Vilken vetenskaplig grund säger att de måste lära sig att skriva med en penna före forma ord på en platta? 
• När de ska räkna, låt dem räkan med hjälp av programmering och annan teknik.
• Leta ord och inspiration i en en app
• Läs i plattan.
• Lär dig om vår jord i en kartapp
• mm
• mm
• Ta BARA fram papper och penna när de verkligen behövs.

Vi lämnade griffeltavlan och kritan för 100 år sedan, nu är det dags att lämna papper och penna till den digitala devicen.

För att komma ytterligare några steg framåt arbetade ett antal skolledare med följande 5 fokusområden:

Från MacSupports presentation 2017-01-25

Utifrån tankeomvändare av Christer Holger, Kristina Björn, Jonas Hällebrand, Frida Gustafsson-Wennö och Ante Runnquist lotsades vi skickligt igenom en arbetsmodell utifrån viljan att skapa en digital skola, värdig våra fantastiska barn och ungdomar.

Modell Ante Runnquist, Codesign

En krävande och konnektande modell som verkligen ställer tankar på ända och hjälper oss framåt i den djupa skogen! Tillsammans kan vi! Men tänk tvärtom mot vad du brukar!