Löner/betyg

Mitt i lönerevisionstider kan jag inte låta bli att tänka på jämförelsen lön - betyg.

Två olika system med olika syfte, visst, men även flera likheter. I dagens lönesystem arbetar vi målrelaterat med medarbetarsamtal, lönesamtal och uppföljningssamtal som grundas i det formativa förhållningssättet.

Själva lönesättningen är dock en mix av ett målrelaterat och relativt förhållningssätt. Medarbetarsamtal, lönesamtal, verksamhetsbesök och övriga hejarop (insatser mellan medarbetare och arbetsgivare) är fult ut formativa utifrån lönekriterier och verksamhetsmål. Själva lönesättningen är summeringen av det gångna arbetsåret. Punkt.

Kanske.

För här spelar det relativa systemet in. Antalet pengar är inte obegränsat. Som i det relativa betygssystemet. För att få hög lön räcker det inte att utföra ett riktigt bra arbete utifrån lönekriterierna utan du måste även vara relativt bättre än dina kollegor. Ytterligare komplext, är att slutlönen vägs in som en faktor i vårt relativa lönesystem.

Varför har vi då lön? Givetvis för att vi lever i ett kapitalistiskt samhälle där pengar är ett måste för att överleva. Pengar får vi genom att arbeta med det vi är bäst lämpade till. Jag gör mer nytta i samhället som skolområdeschef än som läkare eller programmerare. Var och en på sin plats. En gång i tiden var lönen enbart en ersättning för det arbete vi gjorde, ingen kvalitativ bedömning fanns. Nu har vi det i alla yrkesgrupper i övertygelsen att detta ger högsta kvalitet i utfört arbete och mest nöjda medarbetare.

Tänk betyg. Det kommer mer och mer forskning som visar att betyg INTE fungerar som morot utan tvärtom! Alli Klapp är en av våra renommerade bedömningsforskare som forskat kring vad betyg visar, samt om det fungerar som motivator eller inte. I skolan tänker vi formativt hela tiden och arbetar utifrån det förhållningssättet i allt lärande, när det är skarpt läge, tänker vi dock betyg (för barn 12 år och äldre).

Från Alli Klapps presentation på Nordiska skolledarkongressen 2018-03-14

Men:et är intressant. Mänsklig motivation är både inre och yttre motivation. Pengar är yttre motivation. I tider där denna resurs är knapp och andra värden som arbetsmiljö, flexibilitet, utveckling och grit lika viktiga motivationsfaktorer och kanske ännu viktigare? För att prestera bättre och sträcka sig lite längre är kanske lön och betyg inte det optimala som just motivator?

Alli Klapp förklarade betyg och pengar som motivatorer med hjälp av agentteorin:

Från Alli Klapps presentation på Nordiska skolledarkongressen 2018-03-14

Agentteorin bygger på att de förutbestämda kraven är enkla, tydliga och kvantitativt mätbara. Så som kunskap var en gång i tiden och arbetsprestation i industrialismens tidsepok.

Idag vill ha innovativa, kreativa, samarbetande och ansvarstagande medarbetare och elever. Är inte både löner och betyg då fel instrument som motivationshöjare? Tänk om vi om några år har helt nya system? Kan vi programmera bilar till att vara självkörande, programmera medier till att vara interaktiva och se/höra varandra genom t ex Facetime tvärsöver Atlanten, kan vi säkert hitta bättre system än betyg. Låt oss vara innovativa tillsammans även med de mjuka utmaningarna!

Jag själv tackar Alli för inspirerande föreläsning och utmanande tankar!

Adekvat digital kompetens

Dagens eftermiddag har ägnats åt tankesmedja med några av skolområdets vassaste förskollärare. Vi har rådbråkat våra hjärnor och ifrågasatt varandra. Spännande!

En utmanande fråga var: Vad är adekvat digital kompetens för en 4-åring?

För mig är digital kompetens en del av att förstå den omvärld, den planet vi bor på. När jag gick på lekis (hette faktiskt så då) fanns inget som hette Hållbar utveckling, och ännu mindre var det något man arbetade med. Idag är hållbar utveckling en av de mest naturliga delarna i ett barns lärande på förskolan. På samma sätt ska vi tänka digital kompetens enligt reviderade läroplanen.

För mig är digital kompetens likställt med att ha kompetens om t ex hur vattnets kretslopp. Båda behöver vi förstå som människa på planeten Tellus. Det är lika viktigt att förstå hur olika sorters jord; grus, sten, jord, kompost känns och skapats som att förstå hur en film på YouTube kommit till.

Adekvat digital kompetens är också att förstå varför ett spel på lärplattan känns kul och varför det känns kul att bygga lego. Vår hjärna får stimulans hela tiden.

I många år har vi lärt oss att blanda färger på ett papper och då se att nya färger bildas. På samma sätt behöver ett barn förstå att en film är många bilder, stilla och rörliga samt att olika filter och ljud ger olika uttryck. Det är exempel på adekvat digital kompetens.

Digital kompetens är så mycket mer än att kunna nyttja en digital apparat. Adekvat digital kompetens för mig, är att förstå den värld vi lever i idag (och har själva skapat).

Less is More

Fyra dagars BETT är passerade och summeringen blir: Less is more!

Konferensens tema: Mankind – Artificial Intelligence – Connectivity

Klokt och spegling av forskningsläget kring digitalisering, lärande och psykiskt välmående.

• Vi är inne i en exponentiell teknikutveckling!
• Digitalisering -> Demateralisering (allt finns i mobilen som appar) -> Demonitarisering (kontanter är passerat) -> Democratisation (valen avgörs på Internet)
• 1 miljard människor pluggar idag på Harvard, Online
• Människa + maskin = bästa utvecklingen
• Barnen behöver idag metaskills!
• Vi behöver hitta ett annat sätt utveckla från risk (förr och idag: vi krockar en bil och hittar lösningen bilbäte) till intelligensdriven utveckling.

Vi har gått från lär dig så många appar du kan, till att vi nu bör hitta "the perfect match of apps" och väva in dessa i alla undervisningssituationer. Både barn/elever och lärare blir tryggare, lugnare och mer kompetenta :) Mer kompetent, mer innovativ!

Tänk bara på ungdomars vanor att posta på Instagram: Less is more. Välj hellre en riktigt bra bild än 10 halvdåliga.

Less is more gäller också i lärandesituationen. Swipa på lärande-mode (typ "stör ej") och stoppa undan mobilen. Plocka fram ditt lärandeverktyg som är laddat med de appar du som elev ska använda för att skapa, lära och publicera.

The role of the teacher is to create the conditions for invention rather than provide ready-made knowledge.

AI - Artificiell Intelligens står för dörren, och används redan på flertalet ställen. Kanske kör du en bil med parkeringshjälp? Har en diabetespump? Eller tar hjälp av Siri i iPhone?

Regent street med all sina taxibilar

Mellan två aktiviteter, stannade jag till och tog in samtiden: 

En proppfull gata, mängder av taxibilar, ingen var elbil, människor överallt. Bra, luft, njaaa. Finns det kanske andra sätt att lösa detta?

En lösning?

Hisnande. Bilarna är självkörande. Vilka delar i lärandet kan vi låta AI utföra? Så vi kan arbeta med relationer, hälsa, kommunikation och innovationer.

För att hitta de förändringar som lärandeorganisationer behöver göra, kan John Kotters (Professor  Leadership vid Harvard University) 8-Step Process for Leading Change eller The 4 change principles:

Kloka och människodrivna principer där hjärna, hjärta och urval samverkar på bästa sätt. Tillsammans kan vi!

Time changes! Vi lever mitt i nutiden! Ta in den, njut, nyttja och var modig!

Sista reflektionen blir från Poplar och en av mina koppla-av-serier: Call the midwife (Barnmorskorna i East end; SvtPlay)

Idag ser Poplar ut så här: 

Det har hänt en hel del de senaste 50 åren (Call the midwife utspelar sig på 1950-60-talen). Överallt. Vid lunchen hemma på en av våra skolor, överhörde jag ett samtal mellan två pedagoger: "Vi diskuterade olika Instagramkonto och hur man kan köpa följare, vem som tjänar pengar på Instagram och vad företag kan utläsa ur just ditt Instagramkonto." Samhällskunskap à la reviderade Lgr11 anno 2018. Kollegan berättar om en elev som samma dag visat sitt Intagramkonto som handlar om en fotbollsspelare. Eleven berättar stolt: jag skriver på engelska, det är väl bra? Läraren svarar med att uppmärksamma, "du har ju 60 000 följare! Wow" Engelska à la reviderade Lgr11 anno 2018.

Heja! Tillsammans skapar vi bästa skolan för alla våra barn och elever.

Känner ni igen bilden i mitten? Ny app ;-) Clips. Perfekt för BFL! Kamratrespons och Självreflektion.

Skolverket säger: Gör och kör!

Skolverket kör just nu en turné runt om i Sverige med temat: Skolans digitalisering. Idag hade turen kommit till Skåne och faktiskt Lund! Dagen bjöd på en god mix av visioner, men för de insatta i samhällets inte så visionärt egentligen, som självkörande bilar, artificiell intelligens och vårdappar för att ta några exempel.

Citat jag tar med mig är (från @darjaisaksson):

Som medborgare i det digitala samhället har vi krav på Zero Friction! Vi ändrar snabbt våra beteende! Allt ska bara funka! Annars blir vi irriterade.

Vi blir inte omoraliska med teknik! Vi vill bara inte betala för onödiga tjänster. Kan man få en film streamad, sätter vi oss inte i bilen för att hyra en DVD. Våra barn och ungdomar tänker likadant om skolan, de accepterar inte vad som helst. De av dem betecknat som tidsfördiv, accepterar de inte. Då blir det stök, oro, annan aktivitet eller i värsta fall frånvaro.

Kunder i ett digitalt samhälle kräver:

• Tillgång 24-7
• Transparans
• Eget inflytande

Hur har vi det i skolan? Är det inte just dessa tillstånd vi träter om och tycker skapar stress och merarbete? Det är nog bara att acceptera och tänka om, så detta fungerar bra och lätt. Idag spårar vi paket, googlar våra misstänkta sjukdomar och vet exakt hur lång tid det tar att ta sig från A till B. Vi kräver kontroll. Givetvis ska barn och vårdnadshavare ha det med. 

Ett digitalt samhälle kräver livslångt lärande, av alla! People who don´t spend 5 hours learning will make themselves obsolete, says AT&T CEO Det säger sig själv att vi måste vara produktiva samtidigt som vi lär, annars får vi inte ihop vårt dygn.

Skolverket är tydliga med att de nya reviderade läroplanerna gäller ALLA. Ingen kan nu säga att "det där är inget för mig, det angår inte mig". Alla verksamma i skolan måste vara digitalt kompetenta och lärarna har ett särskilt ansvar att arbeta digitalt i klassrummet, skolledarna ett särskilt ansvar att se till att adekvat teknik finns tillgänglig och att lärarna organiseras så att de kan lära sig och själva undervisa på ett digitalt sätt.

Ett tydligt budskap var att arbetsformerna MÅSTE ändras i lärprocesserna. Det är först då den absoluta resultatförändringen kommer. Att enbart överföra analoga metoder till digitala, ger inte full utdelning och ibland kanske t o m är sämre än de analoga.

Alla har ansvar men fyra ämnen i grundskolan måste ändra sig extra mycket: Svenska, matematik, teknik och samhällskunskap. 

Svenska - arbeta med digitala texter

Matematik - programmering

Teknik - datalogi

Samhällskunskap - demokrati i ett digitalt samhälle (kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt)

Jag säger om jag gjort ett tag nu, ibland måste man plocka bort ngt väsentligt för att få till nödvändig förändring. I skolan tycker jag att vi skulle plocka bort alla blyertspennor, sudd och linjerade papper. De är alla tre artefakter från 1900-talet. De behövs inte i en digital skola. Ibland måste man vara drastisk. Handens träning fixar de praktiskt-estetiska ämnena alldeles utmärkt!

Om jag känner mig osäker i den här nya skola? Som faktisk ALLA elever ska möta 1/7-2018 Skolverket är tydlig med att det är ett minne blott att en läroplan inte blir implementerad i våra skolor)! Sätt fart med det livslånga lärandet! Skolverket hjälper dg! 

https://larportalen.skolverket.se/

På Lärportalen finns allt du behöver, både som skolledare och lärare. Det är bara att nyttja, öppet och transparant, tillgängligt 24-7. Intressant är också att Skolverket utan att blinka säger att de allra flesta matematiklärare i åk 7-9 och gymnasiet även måste komplettera sina kunskaper med en 7,5 hp universitetskurs i programmering, annars kan de för lite för sitt uppdrag i nya läroplanen. Man tar för givet att alla själva tar ansvar för detta och fortbildar sig så man är den kompetenta lärare man signat upp för i sitt kontrakt och i sin legitimation (universitetskurserna kommer att vara e-kurser, öppna för alla som vill gå). Nyttjar man 5 timmar/dygn till eget lärande, hinner man nog 😉

I nästa mening säger man: Som skolledare SKA man ha adekvat kunskap för att leda digitaliseringen. Kan du inte, lär dig! Som sagt, digitaliseringen angår alla, speciellt oss i skolan!

Skolverket tror på oss i skolan! Det är bara vi som kan visa dem att det stämmer!

Läroplaner

Nya tider kräver nya styrdokument. Grundskolan har fått sin reviderade läroplan där syftet med revideringen är: Stärka barns/elevers digitala kompetens och innovativa förmåga. Samma syfte ligger till grund för revidering av förskolans läroplan, där har man dessutom tagit steget från lärande
till undervisning och texten andas ett större kunskapsfokus än tidigare. Förskolans läroplan är i detta nu i författande.

Häromdagen arbetade jag en halvdag med några av skolområdets professionella förskollärare i vår tankesmedja. Innehållet denna dag var utkastet till nya läroplanen, vår uppgift var att arbeta igenom utkastet och skicka in våra klokheter till Skolverket som remissförslag.

Helt klart är att alla skulle läsa förskolans läroplan, både vårdnadshavare och lärare i grundskolan. Det kompetenta barnet blir mycket tydligt och även förskolans uppdrag att utveckla och lära barnen mycket under sin förskoletid. Förskolan är lika mycket skola som grundskolan, det glömmer vi allt för ofta, skillnaden är bara att barnen är lite yngre. Omsorg behöver alla barn, det är ju just det det innebär att vara barn! detta är något vi lite för ofta glömmer i grundskolan och lämnar över till annan personal, omsorgen. det är därför jag tycker att alla skulle läsa läroplanen och se hur proffsig den är! 

En text blir inte bättre än sina läsare och därför är det med glädje jag ser att man i nya läroplanen pratar både om förskollärare och annan personal har tydliga mål utifrån vilka de ska utforma verksamheten så barnen utvecklas enligt dessa mål. Intressant med annan personal, ett klart vidgat perspektiv än tidigare. Denna skrivning skulle in i grundskolan och fritidshemmet också. Alla som arbetar i skolan arbetar för barnens utveckling, avsett om du är lärare, skolsköterska, administratör, kokerska, barnskötare, lokalvårdare eller lärare (och alla andra yrkesgrupper som arbetar i våra skolor!).

Förskolläraren har ett särskilt ansvar för undervisningen i förskolan. Givetvis, vem om inte en lärare ska inneha detta ansvar och genomföra detsamma? Det spännande med nya läroplanen är hur man beskriver undervisningens innehåll:

Läs punkterna noga! För mig är det självklart att det är just detta som är undervisning, oavsett ålder på eleverna. Med stigande ålder fyller läraren undervisningen med alltmer avancerade exempel för att eleven själv ska utveckla en alltmer avancerad nivå på kunskap. Rätt enkelt, eller hur?

P.s Ja, digitaliseringen är med också i förskolans läroplan, naturligtvis. Både förskollärare och annan personal ska se till att barnen får använda digitala verktyg så de stimuleras till utveckling och lärande. Förskollärarna har ett särskilt ansvar att planera in och nyttja dessa verktyg. 

Digital kompetens och innovativ förmåga var ju syftet med revideringarna ;-)

Vikten av samtal :)

Underbara medarbetarsamtal! Veckan har ägnats åt dessa.

Jag vet, jag tjuvstartade några veckor före, alla medarbetarsamtal hinns inte med på en vecka, men många har jag haft denna lovvecka. Intressanta och givande samtal om ledarskap, utveckling, utmaningar och framtidstro. Jag är tacksam över att jag får ha de här samtalen som är oerhört givande och intellektuellt stimulerande! Mitt mål med varje samtal, är att vi båda ska lämna samtalet, fyllda av positiv energi och att medarbetaren ska känna sig boostad av GRIT.

Jag hoppas att jag lyckats. Det var iallafall min ambition.

Under veckan har jag även haft ett par lokalmöten och det känns verkligen som om vi är på gång att skapa moderna lärmiljöer för våra elever, om än i befintliga lokaler med begränsade ombyggnadsmöjligheter. Kanske vi till och med kan känna oss än mer stolta när vi lyckats i gamla lokaler än i de nybyggda? Jag tror det.

En teknisk IKT-plan är skriven och distribuerad och IKT-strateg är på väg att anställas. Pedagogik och kompetensutveckling beskrivs i den fullskaliga IKT-planen tillsammans med förstelärare, skolbibliotikarier, rektorer och förskolechefer. Lansering före sommaren, håll ut!

Utveckling sker överallt och på ett av mina verksamhetsbesök (jag har alltid medarbetarsamtalen ute på chefens/eht-personalens huvudsakliga verksamhet) kom en personal till mig och ösnkade att jag skulle besöka deras nya husdjur! Tre ursöta jättesnäckor hade flyttat in i avdelningens akvarium! Än så länge små snäckor (c:a 7 cm över ryggen) men kommer att bli STORA. När jag såg dem förstod jag samtalet jag haft vid lunchbordet med två 5-åringar som berättade om sina sniglar de hade hemma som husdjur 😀 Begreppet husdjur vidgades definitivt för mig idag 👍 tack innovativa förskola!

Nutidens lärmiljö

De tre senaste dagarna har jag ägnat åt lärmiljöer. Intressant och mycket utvecklande!

Ett tema som känns högst aktuellt eftersom vi i fredags tog första spadtaget på skolområdets nya flaggskepp: Delfinskolan.

Skolan kommer att vara i den lägre byggnaden på de två första våningarna, på de övre våningarna inryms studentbostäder. Ett välutnyttjat hus! Ska bli mycket intressant att följa hur Delfinskolan kommer att inreda och organisera för bästa lärande. Jag är säker på att det kommer att bli nydanande och proffsigt!

Dagarna startade med att förstelärare och skolledare gjorde studiebesök på en kommunal skola där man vågat ta ut svängarna och idag arbetar i nutidens skolmiljö: Glömstaskolan. Dagarna därpå lyssnade vi på ett antal kommuner, forskare och arkitekter som planerat och byggt nutidens skolor runt om i Sverige. Många har kommit långt!

Konferensen kan sammanfattas med Anna Törnquists meningar:

• "Förskräckande hur mycket det återstår att göra!"
• "Vi kan åtminstone flytta om möblerna!"
• "Kan vi verkligen fortsätta att bygga som vi alltid gjort?"

Genom hela konferensen har Peter Tillbergs nidbild av ett klassrum (publicerad 1972!) vilat som en ande:

En bild vi sett oändligt många gånger men kanske inte alltid tänkt att den redan 1072 var en nidbild. Tillbergs bild gör narr av den dualistiska skolan där skolan ska vara förkoreograferad, i tron att den då är trygg och ger studiero för den enskilde. Allt utifrån att lärande sker enskilt, i tysthet och är en affär mellan lärare och elev. Förekorografin utgick från att alla elever skulle lära sig samma sak, samtidigt och lika fort. teorin på ett ställe och praktiken på ett annat.

Att utnyttja varandra som lärresurser och att lära i ett sammanhang utifrån sin egna förutsättningar (som faktiskt både Vygostkij och Dewey pratade om LÅNGT före) fanns inte med i planen för den dualistiska skolan. Nu vet vi bättre. Och ändå planerar vi inte våra lärmiljön utifrån detta. Utifrån att samtalet och flexibilitet är viktigare än likhet och enskildhet.

Nu vet vi bättre. Teori och praktik måste gå hand i hand för effektivt lärande.

Först då följer vi läroplanens portalparagraf: Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Därför kan undervisningen aldrig utformas liknande."







Nu är det dags. Nu tänker vi om! Efter att ha tänkt lärmiljöer i tre dagar inser jag att omtänket i att designa lärmiljö är ett lika stort paradigmskifte som att använda digitala resurser i skolan. Varje paradigmskifte kräver ledning! Annars blir det revolution eller kollaps. Känns skönt att vi har förstelärare som är proffs på omtänket med kreativa lärmiljöer och att kommuner här kan hjälpas åt. det finns mycket kunskap om detta. Use it!

Jag konstaterar att nya begrepp i nutidens skolmiljöer är:

gradänger

varierade arbetsplatser

aktivitetsbaserat lärande

hemvist

teambaserad undervisning (lärarteam)

ämnesöverskridat lärande

öppna ytor

makerspaceyta

situationsbaserat lärande

stora skolor (700-1000 elever)

tydlig entré

"Begrepp" som är passerade är:

• klass
• klassrum
• 1 lärare, en klass
• 1 klassrum/klass
• ämne
• uppehållsrum
• rastutrymme
• korridor
• lika stolar/bord till alla barn

Betänk att bordet kom till när vi började använda bok, papper och penna. Före det hade eleverna en skrivplatta och lyssnade, då behövdes inte bordet. Nu använder vi digitala devicer där vi har allt som behövs om vi inte ska vara i ett rum för kreativt skapande (makerspace, slöjd, teknik, bild, musik mm mm). Bordet behövs inte för alla och är t o m arbetsmiljömässigt dåligt när det är lågt.
Utmanande? Kanske? Kanske inte!

Nedan ett exempel på ritningar för en lärmiljö för c:a 100 elever och 6-10 lärare.

Kanske ska lärmiljön och arbetsområdena vara som nedan?

Helt klart är att dagens skollokaler är de sista som kommer att se ut som de gör, dvs skollokaler med ett klassrum (60 kvm)/klass, en lärare/klass, 1 stol+bord/elev, rastutrymme.

Spännande! Nu börjar det hända något! 

Ni som är mer insatta i förskolan än grundskolan, ni känner igen er. Så här har man arbetat och organiserat länge i förskolan. Till alla som känner sig osäkra och inte riktigt förstår hur det kan fungera med c:a 90 elever med 2 större rum, 1-2 mindre rum, öppen läryta för en schemaposition, besök en närbelägen förskola! De har tänket sedan länge. Fungerar det med små barn, fingerar det givetvis med äldre barn!