onsdag 14 oktober 2020

Kris föder kreativitet!

 Med en övertygad känsla av att det även av denna kris (pandemin) kommer något positivt, delar jag med mig av dagens 😃👏-känsla.

På en av 7-9-skolorna i mitt utbildningsområde arbetar de nu i ett projekt som är ämnesöverskridande. 



Att höra både lärare och elever stolt berätta om filmerna som snart är snart klara och att arbetet med att skapa filmerna ger kunskaper i skolans värdegrund, filmmanus/produktion, agerande framför och bakom en kamera, speltillverkning, publicering enligt GDPR och kommunens policy osv osv, dvs viktigt på riktigt och motivationshöjande! SÅ BRA! De av er läsare som är insatta i reviderade Lgr11 ser också att bakom dessa kompetenser ligger kursplaneinnehåll som annars kan vara svårt att få med i undervisningen.

Hade vi inte haft pandemin hade detta projekt säkerligen resulterat i en magisk musikal men när detta inte är möjligt tänker man vidare och skapar ett framtidsprojekt av sällan skådat slag.

Titta bara på exemplen nedan som ska vara filmernas startsidor:





Urproffsiga bilder och titlar. Bilderna vittnar också om att filmerna inte bara är visuella utan också interaktiva, digitala spel finns inprogrammerade till tittaren. Var går gränsen mellan spel och film? Framtiden är definitivt i våra 14-åringar.

Viktigt på riktigt är en av ledstjärnorna för den aktuella skolan och bevis på detta är bl a samarbetet med SVT och Elin Wramneby: 

Att eleverna dessutom hunnit med att arbeta med sin lärmiljö, lära sig mer om bl a organisationen Maskrosbarn och hur man organiserar en Vintageshop är bara bevis på hur välplanerat och genomtänkt projektet är.


Filmerna kommer inom kort att finnas på skolans egen YouTubekanal och alla bilder är tagna från skolans instagramflöde.


"Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själv kunna tillämpa den.

Målet för regeringen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter."

Ovanstående nedslag är definitivt ett bevis på att vi lever upp till Regeringens direktiv!



Bild från Regeringen.se









fredag 12 juni 2020

Skolavslutning 2020

Vår tids konstigaste läsår avslutas idag. Skolavslutning 2020. Kom ihåg den.

Vad jag vet har inte utbildningsväsendet varit stängt, som det varit i Sverige och världen någon gång sedan allmän skola startade för några hundra år sedan, som det varit i vår. Detta trots både världskrig och tidigare pandemier.

Jag är glad för att Sverige inte fattade beslut att stänga förskolor, grundskolor och grundsärskolor. Tack! Ur barnens vägnar.

Kan det vara så att våra äldre studerande fått betala priset för vår iver att effektivisera sjukvård och vård/omsorg? Jag bara undrar.

Oavsett, har våren öppnat upp för en fantastisk kreativitet och mod att gå utanför komfortzonen för att som lärare och rektor ge alla studerande den utbildning och de traditioner de har rätt till. Tänk vilken kraft som finns när vi hjälps åt och nyttjar de möjligheter som finns runt omkring oss!

Några få av mängder av goda exempel, bara från avslutningsveckan i Lund:

Niornas traditionella avslutningsfest blev till ballunch (i respektve klassrum med möjlighet till distans) med tal på Google Meet.

 
"Utdelning av årets stipendier samt tal till åk 9 via länk. Eleverna med via Google meet i sina klassrum och stipendiaterna får komma ut och ta emot sina välförtjänta stipendier! "


En annan skola kör allt via Google Classroom och den gemensamma sommarsången via Google Meet.


En tredje skolas rektors svar till mig för ett par dagar sedan:


Gymnasieelevernas traditionella utspring görs med social distans i grupper under 50 personer, då behövs streaming!

Tack @pernillasvensson för bilden!

Jag bugar och tackar all proffsig personal i våra skolor!
Hatten av för er!




fredag 14 februari 2020

Skapa framtidens innovatörer!

Skolans uppdrag är att förbereda och skapa framtidens medborgare. Om det är vi alla överens! Men hur riggar vi då dessa framtida innovatörers lärmiljö så de kan utveckla de kompetenser vi vill att de ska besitta som vuxna?

Diskussion, analys, verksamhetsbesök har gjorts åtskilliga gånger, förstelärare har tillsatts och arbetat men resultatet har varit klent i det stora perspektivet. Iallafall hos oss.

För att komma lite längre i ledningsteamets tankar kring lärmiljö har vi nu ögnat två dagar åt just innovativ lärmiljö. En dag på Skapaskolan och en dag på Nobel Prize Museum.

En av Nobelpristagarna, Malala Yousafzai säger:


Be brave! För barnens skull måste vi våga vara det! Be brave att förändra våra lämiljöer. Idag kännetecknas en lärmiljö i grundskolan och gymnasieskola (varken i skolformerna för yngre barn eller för äldre 😯) av ett bord och stol/elev. Nu ska det ändras! Gemensamt har vi kommit fram till att den nya symbolen bör vara gradängen! Egentligen något som redan de gamla grekerna har de klart för sig.



Gradängen ska givetvis vara i kombination med alla andra typer av lärmiljöer. 

Vi startade direkt med att analysera en lärsituation vi själva iscensatte och arbetade i tillsammans med Christer Holger, Skapaskolans verksamhetschef.


Hur ser våra egna lärmiljöer ut hemma? Gynnar dem de kompetenser nobelspristagarna anser är de vinnande för att nå framgång i innovativa idéer:



Tyvärr inte. Våra klassiska lärmiljöer både exkluderar barn, idéer och samarbete. Ändring ska ske! Utgångspunkten blev Educationrickshaw.com. En bild/modell vi sett flera gånger men inte tagit på tillräckligt allvar.


Samtidigt kom vi fram till att variationen är den bästa. Den högra bilden är processen, den arbetar vi med i den lärmiljö vi känner är bäst just för oss, i fönsternischen, i det ljudisolerade båset, i soffan, på loftet eller i grottan. Vid genomgångar, ska allt fokus vara framåt, då är gradängen outstanding.

Forskare har kommit fram till att anledningen till att Cambridge University har flest innovatörer beror på deras gemensamma middagar där placeringen är given utifrån principen att olika ämnen blandas. Tillsammans kan vi mer och bättre! Think outside the box.

Digitalisering har varit fokus under flera år. Där denna landat och blivit vardag, kommer nästa steg naturligt, lärmiljön. Våra barn rätt till en adekvat lärmiljö!

Nobel Prize museum har man just nu en utställning om Mänsklighetens största nytta. Ett annat sätt att tolka vårt uppdrag: skapa och förbereda våra elever till att kunna göra mänskligheten den allra största nyttan globalt.


Utifrån inspiration, tankevändor och samarbete skapade vi sedan om i våra befintliga lärmiljöer till, vad vi tror, inkluderande, stimulerande och motiverande lärmiljöer:






Efter hårt arbete krävs reflektion. Djuptankar på egen hand och tillsammans. Ett pass vi alltför ofta hoppar över eller prioriterar bort. Både för oss själva och vår elever. De bästa innovativa idéerna kläcks ofta just i reflektionen.


Summeringen av dagen talar för sig själv:



Nu har vi lovat oss själva att gör verkstad av dessa dagar på hemma plan. Vi gör det med Alfred Nobels ord "If I have 300 ideas in a year and just one turns out to work I am satisfied"


Be brave! Då ger vi våra elever de rätta förutsättningarna att bli framtidens innovatörer!










tisdag 11 februari 2020

Dela-kultur

Grunden till all utveckling bör vara Dela-kultur!

När Skolverket kontaktade mig i slutet av november var min spontana tanke: nej. Vi har inte möjlighet just nu, det är så mycket. Ingen orkar mer före jullovet.

Men tänk så fel jag hade! Och vilken tur att jag gjorde som jag alltid gör, sov på frågan. Nästa dag skrev jag ihop ett peppande mejl till kollegorna i mitt rektorsteam och frågade om de var på. Och visst var de det! Skolverket fick sitt ja, en skola att filma på, kollegor att intervjua och elever att inspireras av. Allt med två veckors varsel, de sista veckorna på terminen. Fantastiskt! Det kallar jag framåtanda och genuin Dela-kultur.

Filmerna som Skolverket skapat tillsammans med oss ska fungera som inspiration till de skolor och huvudmän som ännu inte riktigt kommit igång med digitaliseringen och är en del i deras satsning Digistegen.

Se och inspireras av kloka pedagoger och skolledare:

Ett lärande kollegium


Leda och organisera för digitalisering


Idag liksom alla andra dagar är jag en stolt utbildningschef i Lund 😊


fredag 20 december 2019

God Jul!

Summerar en oerhört intensiv termin. Mycket gott har blivit gjort och framför allt har fler barn och ungdomar i Lund fått möjligheten att gå i en mer likvärdig och tidsenlig lärmiljö.
Heja alla proffsiga skolledare och pedagoger 👏👏👏
Under terminen har jag medverkat på en rad olika nationella evenemang som Internetdagarna, EdTech mm och spridit Lunds kunskap om hur man digitaliserar skolan på ett klokt sätt. "Turnén" kröntes av att Skolverket var på besök i en av våra skolor och skapade inspirationsfilmer till de huvudmän som behöver lite starthjälp att komma igång med digitaliseringen.



Varsågoda! Hoppas vår erfarenheter kan stötta där så behövs!

Parallellt med all utveckling som skett, kan jag inte låta bli att fundera över vad vi skapat i vår vilja att säkerställa demokratiska processer, säkra beslut och medinflytande. Gör alla risk- och konsekvensanalyser, nämndshandlingar,  PUB-avtal och projektgrupper att barn och elever lär sig mer?

Kanske, kanske inte.

Jag säger som talmannen God Jul på er allihop! Distans till uppdraget är nog det viktigaste 😉

2020 tar vi nya tag för våra älskade barn och elever 💛

torsdag 5 september 2019

Framåt ska vi!

Ibland känns det som om man bara organiserar, bemannar och coachar i rollen som skolledare. Samma känsla oavsett om du är rektor, biträdande, eller utbildningschef. Vardagen tar över.

Det är t o m så att vi måste ha lite vardag för att utvecklingen ska få ny energi och riktning.

Denna veckan har jag definitivt känt att Utbildningsområde 5:s skolledare tagit ett stort steg framåt. Vi har startat arbetet med Skolverkets skolledarmudul Leda förändring. Kvittot fick jag på messenger av en av skolledarna:
Vi är på rätt väg, absolut! Den som är nyfiken på hur vi lagt upp arbetet kan inspireras här:

Leda förändring Uo5 Lunds kommun
För att ytterligare utmana våra proffsiga skolledare har vi lagt på digitaliseringen som naturligt verktyg i de olika processerna och utmanar därmed skolledarna att nyttja denna palett i sitt eget utvecklingsarbete. Ett naturligt och viktigt steg tycker vi i Lund.

Att jag igår dessutom påmindes om en podcast jag medverkade i under våren och som publicerades i dagarna, gör inte känslan av Lunds framgång sämre:


I Lund är vi på gång, definitivt! 

fredag 29 mars 2019

Digitalisering 3.0

Senaste dagarna har jag ägnat mycket av min tid till att läsa åtgärdsprogram och tillhörande utredningar för att få ett underlag till tilldelning av extraordinärt stöd. Fantastiskt mycket proffsigt arbete som utförs på alla våra skolor för att stödja alla våra elever i sina respektive lärprocesser!

Men.

Var är vi vuxna i vår digitala förståelse? Jag tänker då på vår förståelse av våra barn och ungdomars kommunikationssätt. Varför har vi så svårt för att se att de är digitala, inte analoga? Det borde vara själv klart att ALLA elever har ständig tillgång till en digital device som lärverktyg hela skoldagen. har de inte det, har vi inte förstått att den digitala devicen är deras högra hand, idag.

Häromdagen fick jag en inbjudan från en av mina barns yngre kusiner (i lågstadieåldern) till Snapchat-gruppen Släkten. Direkt började kusiner i olika åldrar, mormor och deras mamma kommunicera med varandra och visa varandra bilder från vardagen. Helt plötsligt gick kommunikationen smidigt och på deras sätt.

I personalrummet satt jag och pratade med en ung lärarstudent. Hen frågade mig på allvar: hur gjorde ni innan det fanns digitala böcker med referenser och möjlighet till kopplingar i texterna? Studenten skrev en längre akademisk text och arbetade parallellt med ett antal olika källor. Snabbsök, taggar och sökbara kommentarer i de olika texterna användes parallellt och intensivt hela tiden. Ja, hur gjorde vi? Jag är säker på att hen kan ägna sig mycket mer åt analys i sitt arbete än vad vi kunde när vi fick lägga tid på referensletande, bläddrande och t o m renskrivning!


Ytterligare i liten påminnelse-aha var när jag satt med en elev och utforskade appen Garageband på iPaden. Ingen av oss var så duktig på appen och vi provade oss fram. Jag visste att man kunde göra massa saker (jag är ju faktiskt Apple teacher!) men hade inte koll på hur man gjorde. Jag föreslår Youtube och instruktionsfilmer, hen testar och trycker. Vem lärde sig snabbast? Givetvis barnet! Samma barn pratade också om den stora oron av Np i matematik... hen kände sig inte så snabb när hen skrev i räknehäftet och var rädd för att nu misslyckas på proven.

Vad gör vi med våra barn? När ska vi förstå att digitalt är steg 1, analogt steg 2 för den uppväxande generationen? Jag är övertygad om att den dagen vi på allvar skiftar i val av lärverktyg och metod då kan vi halvera antalet särskilda anpassningar och halvera stressen i skolan för våra elever.

Vi skriver inte i sanden längre.
För vi kan annat.
Vi skriver inte på griffeltavla längre.
För vi kan annat.
Hur är det med skrivandet skolan?
När vi kan annat?

Själv börjar jag känna viss irritation när jag läser en analog bok och jag då inte kan ändra textstorlek och ljusbakgrund (jag läser annars mest på läsplatta), jag som sagt att skönlitteratur ska vi alltid läsa analogt 😱

Nu växlar vi upp och tar vi den Nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet på allvar! Ännu bättre hade det varit om det blev en ändring i skollagen (man kan ju undra varför PRAO fick ett eget kapitel men inte rätten att arbeta digitalt?) men handlingsplanen är definitivt ett steg i rätt riktning och ett stöd för oss skolledare.

Tillsammans kan vi digitalisera skolan till 3.0. För det har våra barn rätt till!